Det pågår en förändring från maktbalans till intresse-gemenskap på många håll i världen. Ett näraliggande exempel i det stora sammanhanget är EU. Mellan företag växer nya samverkansformer fram, t ex virtuella organisationer, value adding partnerships och outsourcing ryms inom den nya strategin. År 2000 meddelade de stora biltillverkarna i USA att de gått samman om en internetbaserad inköpsfunktion. 1989 fanns en artikel i HBR (Jan-Feb) med rubriken Collaborate with You Competitors - and Win! Det verkar som om allt flera företag har valt att följa uppma-ningen. Ny teknik har gjort denna utveckling möjlig. Den är synlig och något som vi förundras över. Vad som är mindre synligt är att strategiförändringen från makt-balans till intressegemenskap också får stora följdverk-ningar för nationernas och företagens inre liv, både den nationella och organisationskulturen. Maktbalans byggde på avtal och avtalsbrott bestraffades. Det gällde mellan kunder och leverantörer, men också mellan företagen och de anställda, representerade av sina arbetsgivare- och fackliga organisationer. Intressegemenskapen kommer till uttryck i kvalitetsrörelsens budskap om kundorientering och strävan efter engagerade medarbetare genom satsningar på delaktighet. Intressegemenskapen behöver ett överordnat sammanhållande element, som var och en kan tolka till sin egen situation. Visionen, en Vitaliserande, Attraktiv, Realistisk och Trovärdig bild av framtiden ska vara basen för sammanhållningen, den ska symbolisera grunden för vår intressegemenskap. I Visionenı beskriver jag varför verksamheter behöver en vision, hur man formulerar en vision och hur man får den att fungera som gemensam färdriktning så att samtliga medarbetare får stöd för sina självvalda åtagande och engagemang för det gemensamma
